Gräset är grönare på andra sidan
Igår tyckte människan att jag skulle borstas. Jag tycker inte om att behöva stå stilla länge, då hytter jag med hoven, men då säger hon bara "Elma, ned med foten" med sträng röst och då blir jag rädd att hon blir arg och tar ned den. Jag antar att jag borde tuffa till mig lite, bli lite mer som Tessan och inte bry mig om vad människorna säger... Men de ger mig ju mat också. Och jag gillar ju mat.
Människan envisades med att klippa manen igår också. Suck! Jag vill ha lång man så jag ser ut som en vildhäst ju! Sen tyckte hon bara att jag skulle gå in i hagen igen, då tänkte jag att "nej, nu får det vara nog med ditt bestämmande!" så jag slängde mig undan och hittade mycket grönare gräs i människornas hage (de har inte ens stängsel runt om!) Människorna har ju ett talesätt som säger att gräset alltid är grönare på andra sidan och det stämmer ju verkligen! Människorna verkar inte förstå mycket om gräs annars, men det är de ju fattat.
Människan tyckte dock inte att jag skulle äta av deras gräs, som ju var högt och grönt och alldeles gudomligt gott. Hon försökte fånga mig, men då slängde jag mig undan. Då tyckte Tessan att vi skulle springa tillsammans så vi sprang sida vid sida, hon i hagen och jag på vägen, så snabbt vi bara kunde. Fast helt plötsligt tvärstannade Tessan och gnäggade att hagen tog slut och hon inte kunde springa längre. Då var det inte så roligt längre. Jag hann äta lite mer gräs innan människan hann ifatt (jag sprang ifrån henne hur lätt som helst!) och tog in mig i hagen igen. Jag ville springa mer där då, men Tessan ville hellre gosa med människan. Hon fjäskar så!
Kram
Elma
Ps. Jag glömde lägga upp bild på mig i mitt presentationsinlägg så det kommer här. Håll till godo!
Människan envisades med att klippa manen igår också. Suck! Jag vill ha lång man så jag ser ut som en vildhäst ju! Sen tyckte hon bara att jag skulle gå in i hagen igen, då tänkte jag att "nej, nu får det vara nog med ditt bestämmande!" så jag slängde mig undan och hittade mycket grönare gräs i människornas hage (de har inte ens stängsel runt om!) Människorna har ju ett talesätt som säger att gräset alltid är grönare på andra sidan och det stämmer ju verkligen! Människorna verkar inte förstå mycket om gräs annars, men det är de ju fattat.
Människan tyckte dock inte att jag skulle äta av deras gräs, som ju var högt och grönt och alldeles gudomligt gott. Hon försökte fånga mig, men då slängde jag mig undan. Då tyckte Tessan att vi skulle springa tillsammans så vi sprang sida vid sida, hon i hagen och jag på vägen, så snabbt vi bara kunde. Fast helt plötsligt tvärstannade Tessan och gnäggade att hagen tog slut och hon inte kunde springa längre. Då var det inte så roligt längre. Jag hann äta lite mer gräs innan människan hann ifatt (jag sprang ifrån henne hur lätt som helst!) och tog in mig i hagen igen. Jag ville springa mer där då, men Tessan ville hellre gosa med människan. Hon fjäskar så!
Kram
Elma
Ps. Jag glömde lägga upp bild på mig i mitt presentationsinlägg så det kommer här. Håll till godo!
Kommentarer
Trackback
