Ny sovplats för Sindy Sus
Nu när hästarna går ute dygnet runt är deras fort ledigt. I mitt fort finns det bara massa trä, men de har fått massa torkat gräs att ligga på. Det är jätteskönt att ligga där. Matte hittade mig där härom dagen och sa att jag blev full med halm när jag låg där. "Det gör inget", sa jag då. När det är sol och varmt är det skönt att gå in och lägga sig där inne och svalka sig lite.
För några dagar sedan skyddade jag mattes fåglar igen genom att ta en sån där flygande sak. Jag kände mig jättestolt och skulle visa husse, men när jag släppte den där saken för att kalla på husses uppmärksamhet så flög den iväg! Husse skrattade åt mig då. Det tyckte jag var elakt, jag vill ju bara hjälpa till :(
Kram
Sindy
Gräset är grönare på andra sidan
Igår tyckte människan att jag skulle borstas. Jag tycker inte om att behöva stå stilla länge, då hytter jag med hoven, men då säger hon bara "Elma, ned med foten" med sträng röst och då blir jag rädd att hon blir arg och tar ned den. Jag antar att jag borde tuffa till mig lite, bli lite mer som Tessan och inte bry mig om vad människorna säger... Men de ger mig ju mat också. Och jag gillar ju mat.
Människan envisades med att klippa manen igår också. Suck! Jag vill ha lång man så jag ser ut som en vildhäst ju! Sen tyckte hon bara att jag skulle gå in i hagen igen, då tänkte jag att "nej, nu får det vara nog med ditt bestämmande!" så jag slängde mig undan och hittade mycket grönare gräs i människornas hage (de har inte ens stängsel runt om!) Människorna har ju ett talesätt som säger att gräset alltid är grönare på andra sidan och det stämmer ju verkligen! Människorna verkar inte förstå mycket om gräs annars, men det är de ju fattat.
Människan tyckte dock inte att jag skulle äta av deras gräs, som ju var högt och grönt och alldeles gudomligt gott. Hon försökte fånga mig, men då slängde jag mig undan. Då tyckte Tessan att vi skulle springa tillsammans så vi sprang sida vid sida, hon i hagen och jag på vägen, så snabbt vi bara kunde. Fast helt plötsligt tvärstannade Tessan och gnäggade att hagen tog slut och hon inte kunde springa längre. Då var det inte så roligt längre. Jag hann äta lite mer gräs innan människan hann ifatt (jag sprang ifrån henne hur lätt som helst!) och tog in mig i hagen igen. Jag ville springa mer där då, men Tessan ville hellre gosa med människan. Hon fjäskar så!
Kram
Elma
Ps. Jag glömde lägga upp bild på mig i mitt presentationsinlägg så det kommer här. Håll till godo!
Människan envisades med att klippa manen igår också. Suck! Jag vill ha lång man så jag ser ut som en vildhäst ju! Sen tyckte hon bara att jag skulle gå in i hagen igen, då tänkte jag att "nej, nu får det vara nog med ditt bestämmande!" så jag slängde mig undan och hittade mycket grönare gräs i människornas hage (de har inte ens stängsel runt om!) Människorna har ju ett talesätt som säger att gräset alltid är grönare på andra sidan och det stämmer ju verkligen! Människorna verkar inte förstå mycket om gräs annars, men det är de ju fattat.
Människan tyckte dock inte att jag skulle äta av deras gräs, som ju var högt och grönt och alldeles gudomligt gott. Hon försökte fånga mig, men då slängde jag mig undan. Då tyckte Tessan att vi skulle springa tillsammans så vi sprang sida vid sida, hon i hagen och jag på vägen, så snabbt vi bara kunde. Fast helt plötsligt tvärstannade Tessan och gnäggade att hagen tog slut och hon inte kunde springa längre. Då var det inte så roligt längre. Jag hann äta lite mer gräs innan människan hann ifatt (jag sprang ifrån henne hur lätt som helst!) och tog in mig i hagen igen. Jag ville springa mer där då, men Tessan ville hellre gosa med människan. Hon fjäskar så!
Kram
Elma
Ps. Jag glömde lägga upp bild på mig i mitt presentationsinlägg så det kommer här. Håll till godo!
Elma om Elma
Jag har nog inte presenterat mig ännu. Det beror på att Tessan alltid ska ha allting och bestämma över allting. Nu är hon alldeles för intresserad av mat för att se att jag bloggar...
Jag är alltså Elma, Tessans vän (i alla fall när Tessan vill). Det är jag som står för motionen av människorna. Jag brukar gå ut och gå med dem i grimskaft, det är roligt. De går dock alldeles för fort och drar en massa... Vi brukar springa också, då tävlar jag alltid med dem så att jag kommer först. De har inte en chans när jag lägger tävlingsinstinkten till!
Jag är tävlingshäst, nämligen. Ja, inte nu längre, men i min ungdom. Jag vann allting [ta detta med en nypa salt, reds. anm.]. Vad jag minns så har jag en son, som jag bodde med förra hösten innan jag flyttade ihop med Tessan. Han är nästan lika snygg som mig.
Jag gillar mat och att äta. Att stå i hagen och mysa med Tessan är något av det bästa som finns. Människorna är också roliga att mysa med. En stund i alla fall.
Nu ska jag ut i solen och fortsätta äta!
Kram
Elma
Jag är alltså Elma, Tessans vän (i alla fall när Tessan vill). Det är jag som står för motionen av människorna. Jag brukar gå ut och gå med dem i grimskaft, det är roligt. De går dock alldeles för fort och drar en massa... Vi brukar springa också, då tävlar jag alltid med dem så att jag kommer först. De har inte en chans när jag lägger tävlingsinstinkten till!
Jag är tävlingshäst, nämligen. Ja, inte nu längre, men i min ungdom. Jag vann allting [ta detta med en nypa salt, reds. anm.]. Vad jag minns så har jag en son, som jag bodde med förra hösten innan jag flyttade ihop med Tessan. Han är nästan lika snygg som mig.
Jag gillar mat och att äta. Att stå i hagen och mysa med Tessan är något av det bästa som finns. Människorna är också roliga att mysa med. En stund i alla fall.
Nu ska jag ut i solen och fortsätta äta!
Kram
Elma
