Sindy - Ceasar - Litesse - Elma

Hur länge som helst har jag fått gå ut och gå med människan, som om jag vore en hund! Det är liksom inte en hästs jobb att motionera människorna. Jag tycker inte alls det är särskilt roligt. Elma tycker det är roligt trots att hon inte är en hund, men hon tycker ju inte heller om när människan blir arg så hon är ju lite knäpp. Det borde egentligen flytta hit en hund som kunde motionera människorna, det vore nog det allra bästa.

 

Idag var vi i alla fall ute, människan och jag, utan att hon gick bredvid. Istället satt hon på min rygg. Det är mycket roligare att vara ute då. Men eftersom jag inte har fått röra på mig så mycket på sista tiden (jag kan ha varit skadad igen, för människan har smörjt massa på mitt bakben) så har jag ju givetvis massa energi och vill springa massor. Men människan vill bara att vi ska ta det lugnt. Lugnt är detsamma som tråkigt.

 

Jag har försökt lära Elma att vara lite mer bestämd mot människan och idag när människan skulle hålla på med hennes hov (hon har gjort det mycket på senare tid, kan vara så att Elma är skadad på något sätt...) så försökte Elma visa människan vem som bestämde. Först sa människan till högt, men jag eggade på Elma att inte ge sig och då röt människan till (kanske en 3 på människan arg-skala, jag brukar inte ge mig förrän hon kommer till 5) och då blev Elma ångerfull och stod helt stilla. Helt menlös är hon. Tur att jag i alla fall kan visa människan vem som bestämmer...

 

- Tessan